Åren gick och inte förrän 1953 tog vi åter upp handbollen på vårt program. Det nyvaknade intresset för handbollen återspeglade sig i de välbesökta träningstillfällen vi lyckades få. Vi ska komma ihåg, trots att vi var upp till 25 vid varje träningspass, så hade vi väldigt svårt att få träningslokaler. Vi tog alla chanser som stod att få för att kunna träna under likvärdiga förhållanden som de andra lagen. Många minns säkert våra utflykter till Trelleborg, Lund, Lv4:s pjäshall, MFF:stadion, KFUM, Tennishallen på Idrottsplatsen m fl platser.

Vi startade i Malmöserien div 5, där vi under 1955 som bästa A-lag avancerade till Skåneserien div 4. Nu började en betydligt svårare period för vårt handbollslag. För att förstärka vårt lag lyckades vi få med två div 1 spelare från IFK Malmö, nämligen Lars Åke Buhre och Lennart Fredriksson. Som väntat nådde vi inga topplaceringar den tid vi var med i Skåneserien, men många av våra motståndare hade åtskilligt besvär med att besegra denna nykomling från Malmö. Det skulle senare visa sig att flera av spelarna i våra motståndarlag skulle bli uttagna att representera svenska handbollslandslaget. Fram till 1959 var vi med i seriehandboll med allt vad det innebar för att få ett så bra lag som möjligt till matcherna. Som slutomdöme till denna trevliga period i klubbens historia kan man väl tillägga, att vi lyckades få fram flera bra individuella spelare men aldrig riktigt lyckades få ordning på det vinnande lagspelet.