När man ser tillbaka på referat och notiser i tidningen Frisksport från mitten av 30-talet ger
det en antydan om en sprudlande aktivitet, för att inte säga "gåpåaranda" som lovade gott för den
allt populärare Frisksportrörelsen. Medlemsformerna Järnringare och Silverringare drog till sig
ungdom som stimulerats av veckotidningen Frisksport, som formligen flödande av kraftkarlar och
väna flickor. Ungdomarna, som kom i kontakt med frisksport, anammade utan tvekan den nya given,
som var allround träning, grovkost, frisk luft och härdning. Det var ingen hemlighet för någon
att ville man nå resultat - bygga upp den egna fysiken liknande de praktexemplar som förekom i
Frisksport - så fordrades målmedveten träning. Träningsivern var också utmärkande för rörelsen.
Man var inte rädd för att visa sin nya livsstil och propagerade villigt för att vinna nya
anhängare.
Sådan var andan runt om i Sveriges land, så även i Malmö under hela 30-talet. Man kan nästan
använda liknelsen att frisksportklubbar "växte upp som svampar ur jorden". I början av 1935
bildades tvä klubbar som båda är föregångare till dagens Malmö FK. Den 6 januari 1935 vandrade
tre pojkar och fyra flickor till Kråkenäs vid sjön Yddingen. Där hölls ett möte som resulterade
i bildandet av en klubb som fick namnet Frisksportklubben Stålgänget. Dess förste ordförande var
Malte Sjöberg. Jämnt en månad senare, 6 februari, bildades på Café Triangeln Malmö
Frisksportklubb. Styrelsen fick följande sammansättning: ordförande Skotte Jakobsson, sekreterare
Carl Palmqvist samt kassör Gunnar Helm. Flera andra klubbar från den tiden har upplösts och finns
ej mer.
Lokalfrågan var besvärlig för klubbar med svag ekonomi. Detta var delvis anledningen till att
FK Stålgänget och Malmö FK slogs tillsammans 1939. Det gemensamma namnet blev Malmö
Frisksportklubb Stålgänget. Ytterligare en sammanslagning skedde 10 år senare, då mellan Malmö
Frisksportförening och MFK Stålgänget. Namnet efter sammanslagningen blev Malmö Frisksportklubb.
|